Sveriges illustratörer samlade i gemensamt vikgubbe-projekt

Tillbaka till glädjen. Till skaparlusten och känslan av att göra någonting roligt tillsammans med andra. Det var så konstnären och illustratören Marcus-Gunnar Pettersson fick idén om att skapa vikgubbar. Han fick stora delar av Sveriges illustratörskrå med sig och nu, två år senare, utkommer vikgubbarna i bokform, samtidigt som originalen visas på Sergelgatans konsthall i Stockholm.

Under pandemin låg illustratören Marcus-Gunnar Pettersson i sin soffa och kände hur lusten hade försvunnit. Förutsättningarna för arbetet hade förändrats drastiskt, samtidigt som han förväntades leverera som vanligt. Känslan av att vara isolerad och arbeta i ett vakuum var påträngande. Ur den känslan växte idén om vikgubbarna fram – en längtan efter att skapa någonting tillsammans med andra.

En bok och en utställning var drömmen och incitamentet till att starta en Kickstarterkampanj till förmån för Mind, en ideell organisation som arbetar för psykisk hälsa. Han kontaktade ett antal illustratörer och fick en överväldigande respons. Vikta papper började skickas fram och tillbaka med tecknade figurer enligt den gamla klassiska vikgubbe-principen. Ett helt och hållet analogt och taktilt projekt. Snart hade projektet växt till att omfatta inte mindre än 219 illustratörer. Jan Lööf, Stina Wirsén, Pija Lindenbaum, Joakim Pirinen, Lisen Adbåge, Sven Nordqvist, Cecilia Torudd och Lasse Åberg är några av illustratörerna som medverkar.

Marcus-Gunnar Pettersson:

– Jag är väldigt glad och lite överraskad av att så många omedelbart ville vara med i det här projektet.  För mig har det varit viktigt att låta det vara ett utforskande och ett upptäckande för alla inblandade, en förlängd lek om man så vill. Även de franska surrealisterna under 1920-och 1930-talen gjorde vikgubbar men kallade dem då cadavre exquise”.

Den 30 november släpps boken Vikgubbar (Bonnier Carlsen & Max Ström) i exakt 2023 exemplar och samma dag öppnar utställningen på Sergelgatans konsthall där alla 55 originalbilder kommer att visas i en månad framåt, som ett unikt dokument över svensk bildkonst idag. Allt överskott från försäljningen av boken och bilderna kommer oavkortat att gå till Mind.

En intervju med Marcus-Gunnar

Vad har den här boken betytt för dig?

Mycket! Det har varit så fantastiskt att se alla engagerade i det tillsammans! Trodde inte det skulle bli sån energi, men det har verkligen varit helt otrolig. Så roligt! Känner mig rörd och tacksam. Det har också varit intressant att inte förstå att jag haft en projektledarroll förrän någon påpekat det för mig första gången. Detta är ju mitt första riktiga samarbete med andra. Och nog blev det samarbete alltid ... Känner mig stolt och glad och att allt är för en god sak. Skänka glädje och lekfullhet, precis som jag ville, är så givande.

Vad har varit svårast med det här projektet?

Att hålla projektledarrollen. När det blev fler involverade i det och frågor om hur jag tänkt, blev det svårt. När man får frågor om varför vikgubbar? Eftersom jag så mycket höftar och har gått på lust och på känsla, är det ibland svårt att formulera. Att ha planer... är för mig en slags eld inombords, inte formulerade ord. Så det har varit väldigt lärorikt. Nog bra. Det svåra har varit att försöka visa att detta är ett GEMENSAMT projekt mellan så många. Jag har bara en del i en stor helhet där alla har bidragit med sitt. Att påpeka det är viktigt för mig. Kanske också att få deltagarna att förstå att dom ska vara nöjda med sin prestation! För det handlar om helheten och inte en enskild del. Projektet kom ju till för att släppa lite krav på sig själv.  Sen är det kanske oundvikligt att ändå känna så. Men när de ser resultatet som helhet, är jag övertygad om att det kommer smyga sig på en känsla av att vara glad och nöjd. Det har verkligen blivit superfint.

Vad har varit mest överraskande?

Det låter konstigt att säga kanske, men att alla varit så snälla och hjälpsamma! Misstror ju ingen, haha. Menar mer att en liten idé på kammaren hemma, kan inspirera andra att göra idén till även sin!! Folk har ställt upp, sagt ja. Varit med! Precis som jag hoppades på ändå. Trodde kanske inte att projektet skulle bli så stort. Att det blev samarbeten på så många plan. Hela det här projektet har varit nytt. Nytt sätt för många att jobba på. Gränsöverskridande och jag har tänkt på samarbetet mellan förlagen som även det slags vikgubbe. Det blev så okänd mark för även dom. Haha! Jag är så glad för alla som varit med och engagerat sig och bidragit med sin tid och energi!

Hur känns det nu när boken släpps och utställningen öppnar?

ROLIGT! Från första början har det varit en stor del av min plan. Att samla alla som varit med! Att få vara tillsammans och titta på vikgubbarna, peka, skratta och prata om vad vi egentligen håller på med, vi som kluddar och kladdar på kammaren.